Galaxer i mina målarbraxer

And now, the end is near.

2010-12-10T19:23:00.009+01:00

Det var mer än fem år sedan jag skrev mitt första inlägg på den här bloggen. Det var jätteläskigt. Jag kände ingen som bloggade, visste inte vilken typ av människor som läste bloggar, trodde inte att någon skulle hitta till min lilla galax, men jag hade fel.

Många är ni som läst, som kommenterat, som mejlat och som köpt mina böcker som är baserade på denna blogg. Många är ni som skrattat, som gråtit, som tröstat, som hejat på, som förargats, förbannats och kanske förvånats en smula.

Jag är så tacksam, stolt och glad för allting som har med med denna blogg att göra. Jag vill gärna fortsätta känna så. Därför har jag beslutat mig för att det här blir mitt allra sista inlägg. Galaxer i mina målarbraxer somnar in ikväll. Jag lämnar den i cyberspace. Nu får bloggen leva sitt eget liv, utan mig.

Jag startar raketen, det bubblar och ryker. Sakta backar jag in, stannar i dörren och vinkar som om jag vore med i Sikta mot stjärnorna.

Hej då! Hej då på dig!
Vi ses någon annanstans, någon annangång.

My friends, I'll say it clear
I'll state my case of which I'm certain.
I've lived a life that's full -
I've travelled each and every highway.
And more, much more than this,
I did it my way.

Tjejgrej?

2010-12-10T08:55:00.001+01:00

Att borsta tänderna med ena handen och samtidigt tvätta av handfatet med den andra.

[Dagens film: Toy Story 3.]

Vecko-Revyn.

2010-12-09T21:04:00.003+01:00

Jag fick granntjejens Vecko-Revyn i brevlådan.

Jag trodde först att det var ett gratis-ex, ett sånt som dyker ner en gång i veckan från Amelia, så jag slog upp en sida på måfå. Under rubriken Allt sex är okej (eller nåt liknande) läste jag om ett par som efter fyra månaders facebookdejtning nu var sambos och hade sex tre gånger om dagen men bara hade trekant med nån annan kvinna en till två gånger i månaden och par nummer två där tjejen gillade att bli dominerad och fastbunden av sin kille och par nummer tre som helst hade sex på offentliga platser.

Vad har Vecko-Revyn för målgrupp nu igen? 10 till 20 år, typ?

[Dagens film: En galen natt.]

Med Karin Boye på axeln.

2010-12-08T10:24:00.003+01:00

Idag är det vackert ute så det är nästan larvigt. Babyblå himmel, nyvit snö och en glad sol på toppen. Idag ska jag åka in till stan och buffas med julklappsshoppande turister, bara för ATT liksom. Bara för att jag har själv har handlat allt klart och bara vill insupa lite panikartad svettig paketletarångest på nära håll.

Sen ska jag gå på bio, på en sån film som inte har premiär förrän i slutet av januari och jag ska köpa med mig latte och lussebulle och tänka att livet är rätt jävla fantastiskt egentligen. För det ÄR det. Jag gör så mycket roligt på dagarna att jag skulle behöva praoa som korvstoppare på Lithells en dag för att förstå hur lyckligt lottad jag är. Eller lottad och lottad förresten, jag har fan kämpat för att nå hit. Jag har haft mål och mening med min färd men jag vet faktiskt inte om det var vägen som var mödan värd.

Men en dag som idag är definitivt mödan värd.

[Dagens recension: den svenska förväxlingskomedin Bröderna Karlsson.]

Jag lyser i mörkret.

2010-12-07T13:48:00.003+01:00

Tänk att det kan vara så himla meckigt att stoppa in en kanyl i armen. Det känns som om jag är gjord av hårdplast när sköterskan säger "Nädu, jag får ringa efter narkossköterskan, annars sticker jag dig mellan fíngrarna, jag hittar ingen åder nånstans."

Men ögat blev röntgat och svinäckligt var det och inga svar fick jag.

Men det är lika intressant att kissa med kontrastvätska i kroppen den här gången. Det går att strunta i att tända taklampan på muggen, så självlysande är det.

[Dagens recensioner: tre filmer av M. Night Shyamalan]

Är det nån dag det behövs måndagsmys så är det på måndagar.

2010-12-06T12:53:00.001+01:00

[Dagens film är en gammal mysrulle: Bagdad café.]

Mössfetischen.

2010-12-05T21:52:00.005+01:00

En kille i sonens handbollslag hade världens, ja jag snackar VÄRLDENS snyggaste mössa på sig till matchen idag. Jag frågade om han visste var den var köpt men han hade ingen aning.

Jag kom hem och kunde bara inte släppa mössan, så jag satte på mig Watson-trenchen och tände pipan och började googla och jag hittade den och NU ÄR DEN BESTÄLLD.

Nu vet jag en liten kille som kanske inte längre kommer tycka att han har en skittuff mössa när kompisens morsa kommer med en likadan, men ibland orkar jag inte vara varken förstående eller snäll.

Fasiken, det är VÄRLDENS snyggaste mössa jag pratar om här!

[Här är den. Och den är ÄNNU snyggare från andra hållet.]

Ska jag grotta in mig ska jag göra det ordentligt.

2010-12-05T10:39:00.004+01:00

För att återknyta till min nuvarande rätt anala nedgrottighet i katastrofer så var jag tvungen att se om filmen som handlade om Nando Parrados flygkrasch.

Här är recensionen av filmen Alive.

[Vill du ha julklappstips till någon riktig filmnörd i din närhet? Läs detta.]

Tacksamhet.

2010-12-04T15:05:00.004+01:00

Jag är inne i nåt övernaturligt stim av TV-zappande just nu. Alla mina tankar om meningen med livet och sånt-som-jag-inte-kan-skriva-om-här som snurrar 24/7 i skallen verkar ha en sjuklig direktkontakt med fjärrkontrollen.

Först fastnade jag framför Skavlan och Nando och igår när jag egentligen skulle laga lite mat lyckades jag zappa in mig på Kunskapskanalen och hamnade mitt i en föreläsning av brandmannen Lasse Gustavsson.

Hans föredrag handlade om livet, att utveckla och se sig själv precis som man är och hans berättelse om hur det känns att bokstavligt talat brinna upp, att springa i en gasexplosion i 1000-gradig värme och höra sina öron koka bort, alltså, fan, I needed that one. Jag blev sittande i nästan två timmar i soffan och jag lyckades få välbehövlig distans till många saker och nya tankar kring underliga beteenden.

Ofta får man mer skit än man bett om men ibland får man en backspegel serverad bara sådär. Det är inte utan att jag känner viss tacksamhet för min fjärris.

[Dagens film är en riktig julsaga: A christmas carol.]

Knivkastarn som missade.

2010-12-03T14:54:00.002+01:00

Idag känner jag mig som om jag är en såndär trollkarlsassistent i uppstyltad paljettmundering som frivilligt låtit mig bli fastspänd vid en randig platta som sen ska sättas snurr på och Rico The Knifethrower ska visa publiken hur sjukt duktig han är på knivkastning och att han kommer att missa mig med varenda kniv men just idag har Rico siktet felinställt och träffar mig i skallen med varenda kniv.

Så känns det i bollen idag.

[Om du hade tänkt gå på bio och se Russel Crowe i helgen, här kan du läsa recensionen av The next three days.]

Kampen om överlevnad.

2010-12-02T19:39:00.005+01:00

Efter att ha tittat på Skavlan från i fredags sitter jag som i koma.
Nando Parrados berättelse om hur han överlevde en flygkrasch över Anderna 1972 gick som en pil rätt in i hjärtat på mig.

Tänk så lite jag vet om hur jag och min kropp skulle fungera i sådan extraordinär situation och hur mycket jag önskar att jag slipper få reda på det. Jag inser också hur lite människa och så mycket djur vi blir när hela vårat väsen kämpar för att inte dö.

Programmet hittar du här (Nando är 36 min in i programmet).
Robbie Williams är också med, vilket såklart inte gör någonting alls.

Pannkakstorsdag.

2010-12-02T17:33:00.003+01:00

Det händer så mycket i mitt liv men så lite som jag kan skriva här.
Det är både skönt och konstigt men likväl sant.

Ibland är det nog bra att backa tillbaka in i grytet och navelskåda lite istället för att skriva allt jag tänker på. Fast det är en ovan känsla.

Det är i alla fall lyxigt att ha en liten son som är jätteduktig på att steka pannkakor.

[Biotips till helgen: Pirayor i 3D]

Ja. Eller hur.

2010-12-01T13:27:00.004+01:00

Sitter och tittar på Oprah som en jäkla hemmafru. Det pratas om kontroll, om att släppa kontrollen, om att leva i nuet och att om en kvinna inte vill ha sex med sin man på två år så beror det på att hon är ett kontrollfreak och inte kan "släppa taget" och att kan hon bara lära sig det så kommer det andra automatiskt.

Ja. Eller hur.

Det kan inte bero på att gubben ser ut som Mr Potatohead och beter sig som ett slemhuvud och att kvinnan är så indoktrinerad i gamla konventioner att hon inte fattar att hon faktiskt KAN skilja sig och ändå komma till himlen när hon dör om det nu är det hon tror att hon missar genom att vara lycklig?

[Dagens film är en sydkoreansk seriemördarrulle: Memories of murder.]

En tävling till ju.

2010-11-30T21:46:00.001+01:00

Jag har ju glömt att göra reklam här för tävlingen som pågår på min filmblogg.

Klicka här och ta chansen att vinna en jättebra julklapp till någon annan - eller till dig själv.

Lax-lunch med körsbär på toppen.

2010-11-30T11:41:00.003+01:00

Så sitter jag här med min laxlunchlåda och tror att det är viken tisdag som helst i mitt liv, men närå, jag får en kommentar från Furman om att hon gett mig ett pris.

ETT PRIS! Sådär bara! Tack så jättemycket!

Nu måste jag fullfölja reglerna som gäller alla pristagare och det är att:

1.Tacka den du har mottagit priset av. (Check!)
2. Kopiera prismärket till din blogg.(Check!)
3. Berätta vilka tre författare du räknar bland dina favoriter och nämn en favoritbok per författare och det är i nämnd ordning Erlend Loe och hans bok Naiv. Super, det är Jonas Gardell och hans bok Präriehundarna och det är John Irving med En bön för Owen Meany.

4. Skicka priset vidare till fem mottagare som du tycker förtjänar det.

Den hemska tvillingen som just nu ligger på sjukan och behöver all pepp hon kan få.
Japetus öga som skriver om nytt och gammalt med samma engagemang.
Syster&bror, min gamla kollega, som lämnat storstaden för ett lugnare liv på den småländska landsbygden.
Anjo som är en sån ord-virtuos att jag känner mig som en analfabet i sammanhanget.
Sist men inte minst väljer jag Furman, den härligt galna människan. Jag struntar i att det kan kännas som svågerpolitik-utan-släktskap-för-övrigt men det är en blogg som förtjänar uppmärksamhet för det är sällan jag skrattar högt när jag läser blogginlägg men här är det mer regel än undantag.

Bo Kasper-morgon.

2010-11-30T08:09:00.002+01:00

Det är ganska mysigt att åka tio kilometer i timmen hela vägen till jobbet och försöka lyssna på Bo Kaspers orkester men skivan blir hela tiden avbruten av väg-väder-och-olycksinformation från radion.

Alla bilister sitter liksom i samma båt. Det är ingen idé att köra om i bussfilen eller trumma fingrarna blå mot ratten, det är bara att lägga i ettan och puttra framåt. Så det som till synes är kaos är egentligen softare för alla.

[På filmbloggen skriver jag idag om tre svenska böcker som blivit film: Sandor/slash/Ida, Jerusalem och Arn.]

Den osynlige mannen.

2010-11-29T19:43:00.003+01:00

Idag på tunnelbanan såg jag en hemlös man med kryckor. Han ville att någon skulle skänka en slant så han kunde "köpa sig nåt snyggt, dricka sig nåt gott eller åtminstone få en god jul", sen skrattade han högt. Jag hann inte tänka vare sig ja eller nej på hans fråga innan polaren med Situation Sthlm-bunten ropade "Hallå Kryckan!" och skulle prata om viktigare saker.

Vagnen stannade vid en station, folk gick av och folk gick på och tydligen var mannen med kryckor osynlig för det fanns inte någon som ens försökte veja för honom. Att han höll sig på benen berodde enbart på den otvättade vännen och den ena kryckan. Den andra hade nån sparkat till så den for iväg längs golvet.

Jag blir beklämd. Människor är onda, speciellt i trängda lägen, trånga utrymmen och mot "lägre stående varelser", det är helt klart.

[Dagens film är ett galet balkandrama: Svart katt vit katt.]

När film blir till verklighet.

2010-11-29T00:18:00.003+01:00

För att läsa min filmkrönika om hur vardagen påverkas av att se film, klicka här.

1:a advent.

2010-11-28T19:01:00.002+01:00

Iskallt ute. Snödrivor. Mörkt. Söndag.
Jag tror jag somnar om igen.

[Dagens film: supermysiga Notting Hill.]

Framme vid målet.

2010-11-27T14:36:00.001+01:00

Det kommer in en kund i butiken med ett tapetprov.

Kund: Vad kostar den här tapeten?
Jag: 650 kr per rulle.
Kund: Har ni den hemma?
Jag: Nej. Det är en beställningsvara.
Kund: Vad är det minsta man kan få?
Jag: En rulle.
Kund: Det stämmer ju inte!
Jag: Vadådå?
Kund: Min granne var här och handlade och han fick mindre.
Jag: Fast...det är inte möjligt. Mindre än en rulle tapet går inte att beställa.
Kund: Han fick mindre.
Jag: Då kan han inte ha varit här. Jag tvivlar på att någon färghandel säljer tapeter på metervara.
Kund: Han fick i alla fall mindre.
Jag: Uhum.
Kund: Om jag ska måla vad är det minsta jag kan få då då?
Jag: En halvliters provburk.
Kund: HAH! Då GÅR det ju att få mindre!!
Jag: Va?
Kund: Mindre än en rulle!
Jag: Men...du...nu fattar jag ingenting faktiskt.
Kund: En halvliter är definitivt mindre än en rulle. Du bara hittar på!
Jag: Helt ärligt nu, jag fattar inte vad du menar.
Kund: Grannen fick en halvliter och du säger till mig att jag måste beställa en hel rulle. Det går liksom inte ihop sig för mig. Gallimattias skulle jag vilja säga.

Nu ÄR det helg även för mig. En MYCKET välkommen helg.

[Läs gärna dagens recension av biofilmen Devil eller var med i utlottningen av en presentbox från LOVEFILM.]

Kanske är dags för lite helg nu va?

2010-11-26T11:27:00.001+01:00

Undrar hur trött jag är egentligen när jag åker till jobbet utan BH.

[Dagens film: prettodravlet Synecdoche, New York.]

Lunchidioti.

2010-11-25T11:45:00.002+01:00

Jag: Hej! Jag skulle vilja ha bara pannkakor i en låda.
Man 1 på lunchrestaurangen: Ingen soppa?
Jag: Nej tack. Bara pannkisar.

Jag sträcker fram en hundring.

Man 2 på lunchrestaurangen: Jag fixar din låda. Vi har goda pannkakor.
Man 1: Jag ger dig rabatt. Det kostar 79 men du kan få det för 50 när det bara är pannkakor, ingen soppa.
Jag: Tack. Vad schysst.
Man 2: Här är lådan. Vad vill du ha för dricka?
Jag: Finns det mjölk?
Man 2: Du kan få Fanta.
Man 1: Hon har inte betalat för dricka!
Man 2: Sallad finns därborta.
Jag: Är det okej om jag tar lite sallad?
Man 1: Du har inte betalat för sallad. Jag visste inte att du ville ha sallad också, hade jag vetat det hade du inte fått rabatt.
Jag: Du sa ju att rabatten var för att jag inte ville ha soppan. Men det är okej, jag struntar i salladen.
Man 1: Betala för sallad och du får sallad. 29 kr till!
Jag: Va? För bara salladen?
Man 1: Ja.
Man 2: Du har inte fått någon dricka heller. Vad vill du ha?
Jag: Vet ni, jag struntar både i dricka och sallad, det är lugnt.
Man 1: Ta sallad då! Bara ta sallad!
Jag: Det här är ju larvigt.
Man 2: Vad vill du ha för dricka? Du får dricka säger jag. Vad vill du ha då? En kram?

(Dagens film är en koreansk monsterrulle: The host.)

Tillbaka till framtiden.

2010-11-24T15:47:00.003+01:00

Fick kallelse till ögonröntgen på posten idag. Kl 15.00 damp brevet ner i lådan.
Tiden jag fått var 08:40 imorse. Alltså, hur irriterande är inte det?

[Dagens film: Helena Bergström i Colin Nutleys Angel.]

Utvecklingssamtal.

2010-11-23T16:55:00.004+01:00

Var på utvecklingssamtal med sonen idag.

"Det största problemet för mig i skolan är när jag ska skriva l med skrivstil. Det ser inte ut som ett l, det ser mer ut som rosa-bandet-märket."

Jag tycker om min son.

[Nu är jag hyrfilmstestare, läs om LOVEFILM här.]

Finns det en frivillig självplågare av den digniteten?

2010-11-22T11:12:00.003+01:00

Jag undrar om inte jobbet att bli ny partiledare för Socialdemokraterna kan vara i det närmaste en mental spikmatta med månadslön man kan komma?

(Dagens filmtips är en svensk vampyrfilm: Frostbiten.)

Youngster.

2010-11-21T12:41:00.001+01:00

Frukost med gummilimpa, Port Salut-ost och skidor på TV:n.
Det är inte utan att jag känner mig som nio år igen.

[Dagens film är stjärnspäckad bioaction: Red.]

En blommig höjdpunkt.

2010-11-20T18:17:00.002+01:00

Jag fick en bukett väldigt väldigt väldigt oväntade blommor idag. Jag tror det är dagens höjdpunkt och detta trots att Så mycket bättre inte har varit än.

[Dagens film: Suspiria.]

Udda höjdpunkt, minst sagt.

2010-11-19T23:01:00.003+01:00

Tänk att en riktig skitlåt i ett riktigt skitprogram skulle bli min höjdpunkt den här kvällen. Men hey, Jay Smith är en cool kille!

[Gårdagskvällens höjdpunkt var däremot inte Kommissarie Späck. Jag tror det hade varit roligare att bli matförgiftad av en kebabpizza.]

Det är ingen vits att vara elak.

2010-11-19T10:42:00.003+01:00

Ååååå vad det bubblar och pyser och ryker och stinker här. Hela mitt inre är som Hemlige Arnes laboratorium eller nåt som Doktor Jekyll dricker när han blir Mr Hyde.

Jag skulle kunna, jag skulle VILJA, kläcka ur mig ett kilometerlångt blogginlägg om ett par människor som befinner sig i närheten av mitt liv och som är såna formidabla jubelidioter, den ene även snubblande nära att kallas psykopat, men jag kan inte. Jag vet att det bara slår tillbaka.

Jag vet att människor som jag tror aldrig läser en blogg (eller inte ens visste var en PÅ-knapp på en dator sitter) faktiskt kan hitta mina inlägg. Ddu som har varit med mig här ett tag vet ju att jag lärt mig det den hårda vägen. Jag har ingen lust att stå till svars för mina åsikter om dessa personer just här, men det är frustrerande, som fan faktiskt.

Men , mnjaaa. Sånt är livet. Det är ingen idé att vara elak. Det är också därför jag inte tänker skriva om att Marcus Birro blev vald till Årets Papa.

[Dagens filmrecensioner handlar om tre filmer baserade på böcker skrivna av Michael Crichton: Skamgrepp, Sphere och Jurassic park.]

Nåja. Även en sån som jag ska väl lära mig att prioritera. Så småningom.

2010-11-18T14:20:00.005+01:00

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag just idag är mest lik Shrek eller Sickan Carlsson med extremt dålig självbild.

Det pirrar lite i magen åt att jag gillar blåbär-banan-smoothie igen och att det blev fint med adventsstjärnor i fönstren. Att jag sen fick ett brev om att jag måste montera ner fläkt plus överskåp i köket, vilket om man har ett platsbyggt kök som just mitt betyder att ALLA överskåp ryker då dom inte kan skruvas ner utan måste massakreras i småbitar därför att alla är ihopbyggda i ett stycke och detta skall alltså göras VECKAN FÖRE JUL.

Jag tog en klunk smoothie, ringde värden och fick det framskjutet till veckan efter nyår.

Hurra! Prisa skatteåterbäringen (om det nu blir nån).

(Undrar om ironiskt drypande bitterhet verkligen går fram i text eller om det går att läsa mellan raderna att ett nytt kök kanske inte är det första och viktigaste jag tänker på alldeles precis just nu...?)

[Dagens film var gårdagens höjdpunkt: Harry Potter och dödsrelikerna del 1.]

Tack alla snällisar!

2010-11-17T10:10:00.004+01:00

Tack alla snällisar som hejar på mig och förbannar mitt öga. Ni är så himla söta! Tänk om jag kunde fylla en spruta med energin från alla era kommentarer, kramar, sms och mejl, då skulle det i alla fall bara behövas EN injektion till.

Jag försöker verkligen tänka att vi alla får vår beskärda del av skit i livet och jag inbillar mig att ingen får mer än dom mäktar med. Det är min räddning just nu. Blir det tre sprutor till så klarar jag av tre sprutor till. Blir det tio till så fixar jag det. Jag måste ju! Fan, det är ju precis så enkelt hur arg och ledsen jag än är och hur mycket fula ord jag än använder. Nu gäller det att fokusera på bra saker, snälla människor och ljuspunkter i vardagen.

Dagens absoluta höjdpunkt och glad-i-magen-pryl blir kvällen med Harry Potter. Två-och-en-halv-timme i en biosalong med hela familjen som alla har pirrimagenförväntningar. Då kommer det gå att förtränga skiten en liten stund i alla fall.

[Dagens recension: Wall street - money never sleeps.]

Jag undrar om något kan lukta mer ruttet än detta?

2010-11-16T16:15:00.005+01:00

Det finns många parametrar som gör det rätt lätt att hålla sig för skratt just nu.

En var att jag satt i väntrummet på ett mycket överfullt ögonsjukhus, inklämd mellan en vägg och en mycket, mycket, mycket tjock man i rullstol som hade ett smutsigt bergatroll i tarmsystemet och la av pruttar som stank som en dybotten i helvetet.

Hans personliga assistent blandar tydligen ihop ljuden av helrutten mage med vanligt jävla kurr och går och hämtar en ostmacka som han sedan ljudligt äter med god aptit och öppen mun. Det klafset, det förbannade äckliga jävla spottöverskottet, hade i tio fall av tio fått mig att antingen spy eller fly men jag kunde inte göra nåt utav det.

Jag väntade på min dom och fick den.

Det var sju resor värre än jag någonsin trott.

Jag hade 50% syn för en månad sen, nu har jag 10 och den här novemberdagen känns både jävligt jävligt mörk och sjukt illaluktande.

Jag får väl tvätta tungan nu men det skiter jag faktiskt i.

2010-11-16T08:13:00.004+01:00

Mitt förbannade jävla fittöga krånglar igen. Jag blir skitledsen och asirriterad och livrädd och blindgalen (häpp!) och det svider i hela magen för jag vill inte få beskedet idag att jag måste ta fler sprutor för att inflammationen har kommit tillbaka. Jag vill inte! Jag vill bara se sådär lite lagom bra, jag skiter i om jag någonsin får full syn igen bara jag inte behöver se världen såhär snett och vindt som jag gör nu - igen.

Synen blev bättre, det gick ju åt rätt håll och fort dessutom men nej, det vore väl själva fan om nånting bara skulle funka.

Vilken sjuhelvetes jävla bajsdag det är idag.

[I dagens recension jämför jag Halloween från 1978 med Halloween från 2007.]

Lunchomeletten.

2010-11-15T12:12:00.002+01:00

Sen jag kom på hur enkelt, smidigt och gott det är att ta med sig en omelett i matlådan har det blivit många sådana till lunch.

Sen såg jag en film igår där ägg kallades för "chicken abortions" och du känns det liksom inte lika fräscht. Knappt ens ätbart faktiskt. Skitlöjligt.

(Dagens filmrecension är en gammal goding: Moonraker.)

Lars Norén.

2010-11-14T16:22:00.004+01:00

Det är något väldigt....speciellt...med parmiddagar. Samtidigt som det känns lite sunigt så är det en väldigt intressant företeelse, speciellt om man som jag mycket hellre är en iakttagare och en insamlare av beteenden än någon som gärna står i centrum.

Alldeles ypperligt speciellt blir det att vara den enda nyktra i en samling av par och kvällen förvandlas till natt. Tjocka ytor tunnas ut, vassa hörn rundas av och alla känslor blir starkare.

Jag hade så gärna velat ta upp ett anteckningsblock ur väskan igår och skrivit för glatta livet men så kan man ju inte göra. Herregud, hur skulle DET se ut?

Det hade kunnat bli ett blogginlägg a la Lars Norén.

[Dagens filmrecension: Julia Roberts i Lyckan, kärleken och meningen med livet.]

Omloppsbanor.

2010-11-14T09:23:00.005+01:00

Idag är dagen då det är så många slipsar i omlopp att skulle man ta allihop och väva en trasmatta så skulle man kunna täcka hela Indien och detta fastän dom flesta pappor antagligen hellre skulle vilja ha en radiostyrd bil än ett stycke tyg.

Hur som, grattis alla pappor. Idag är det eran dag.
Själv ska jag åka till återvinningsstationen.
Vad roligt det ska bli. Jag tror jag måste torrskratta lite.

Ha. Ha. Ha.

Färganalys.

2010-11-13T13:12:00.002+01:00

"Jag skulle vilja måla mina hyllor syréngröna. Eller kanske blodröda men inte riktigt blod, mer lättrinnande liksom, ljust sådär. Eller svart. Svart är en bra färg, då syns ingenting, inte ens hyllorna. Vitt är skit för allt skit syns."

(Analys av inköpslista som dagens mest personliga färgbutikskund i multi-kulti-luva skrivit som kom-ihåg-lapp till sig själv - och till mig.)

Vill du vinna en filmkväll?

2010-11-13T09:31:00.003+01:00

Min filmblogg fyller ett år idag och som vilken väluppfostrad ett-åring som helst så vill jag självklart ha kalas.

Men istället för att få presenter så ger jag bort.

Vill du vara med i min tävling och vinna The Ultimate Fiffis Filmtajm Movie Box eller något av dom nio "tröstpriserna" så klicka här.

Tävlingen är igång till den 21 november.

Lycka till!

Idag går Sverige i trasiga skor...

2010-11-12T08:37:00.003+01:00

...och jag hoppas att bio-graferna fylls med folk som vill se Cornelis.

Min recension av filmen hittar du här.

Parkeringsregler.

2010-11-11T12:01:00.004+01:00

Regel nummer 1 om man ska parkera i Stockholms innerstad:

Finns det en lucka så är den alltid 15 cm för liten för den bil du har - oavsett bil.

Regel nummer 2 om man ska parkera i Stockholms innerstad:

Kommer du till en gata där det inte står en enda bil, tänk inte OH LORD, här kan jag parkera vaaaar jag vill även om jag är blind och saknar servo. Tänk bara: parkera inte här. Skit i vad det beror på för du kommer inte kunna läsa dig till det med hjälp av skyltar, lita bara på att dom boende i området har bra mycket bättre koll på städdagar än du.

Regel nummer 3 om man ska parkera i Stockholms innerstad:

Är du osäker på regel 2 - fråga en parkeringsvakt om hjälp.

Regel nummer 4 om man ska parkera i Stockholms innerstad:

Har du panik och superbråttom och MÅSTE hitta nånstans att lämpa av bilen och du ser en parkeringsvakt som ser snäll ut och som du redan bett om råd: be om råd igen, men fråga denna gången om parkeringstips.

Regel nummer 5 om man ska parkera i Stockholms innerstad:

Använder du dig av regel nummer 4, lägg till i samtalet att du inte är från stan och är ovan att köra i sån här tung trafik och att det måste vara ett jättesvårt jobb att vara parkeringsmänniska och hålla kolla på alla dessa fordon.

Regel nummer 6 om man ska parkera i Stockholms innerstad:

Det byggs P-hus av en anledning. Använd dom.

(Dagens filmrecension är jobbig. Jag mår dåligt fortfarande. Filmen heter Funny games och är allt annat än rolig.)

Ordutveckling.

2010-11-10T23:09:00.003+01:00

"Vad är så farligt med att gå ut med namn och erkänna att man var kaffeflicka åt kungen?" hörde jag någon säga.

Ja. Kanske för att kaffeflicka DÅ är detsamma som drinkhora IDAG och det är fanimej ingen vacker titel att skriva in på sin CV.

Tone och hennes cameltoe.

2010-11-10T21:33:00.004+01:00

Är det nån (mer) kille född i början på 70-talet, som (också) får en nostalgiflash och ser Tone Norum framför sig så fort en tjej drar upp sina blå jeans lite för högt i grenen?

Ansiktslyftning.

2010-11-10T13:15:00.003+01:00

Min webshop har fått en välbehövlig ansiktslyftning såhär inför julhandeln. Klicka här får du se.

[Idag skriver jag om tre stora genombrott på film.]

Min julskinka har rymt.

2010-11-09T19:50:00.003+01:00

Undrar hur det kommer sig att trots att jag bara för några dagar sen svor högt över en inredningstidnings julspecial idag gick i ett köpcentrum och på fullt allvar tyckte att det enda jag behövde lika mycket som ett par hela jobbyxor var en ny adventsljusstake för blockljus.

Jag behöver ingen adventsljusstake. Jag behöver hårfärg och ett par byxor i vilka jag kan böja mig utan att skylta med hela julskinkan.

[Dagens film: mannen med dom snygga händerna är tillbaka - The american med George Clooney.]

Snacka om att platsa i curlinglandslaget.

2010-11-08T22:14:00.003+01:00

Det nya programmet Ung & bortskämd som började på SVT nu ikväll kan vara det nyttigaste på TV någonsin - för föräldrar.

Sällan har jag blivit så förbannad på idioter.

Okej, barnen är håglösa och bortskämda och curlade så det liknar ingenting men föräldrarna framstår absolut som dom största idioterna i mina ögon.

Dezirée är så omtänksam att hon låter sin mamma åka sex mil enkel resa för att lämna frukost, diska och städa.

Vadå LÅTER sin mamma åka sex mil? Är mamman omyndigförklarad? Är mamman oförmögen att säga nej, nu får du tamejfan ställa klockan, väcka dig själv, bre din egen jävla macka och städa upp din skit?

20-årige Tim-Joel har inte jobbat en enda dag sen han slutade skolan för 1,5 år sedan. Han sitter framför datorn och beställer allt från kläder, motorcykelprylar till dyra ansiktskrämer och allt debiteras mamma Marias kreditkort.

- Vi försörjer honom till 100%, varenda krona, säger mamma Maria. Jag tror att han tar för givet att det bara finns pengar. Och då tänker jag ibland att han kanske inte FATTAR, att man kan ta ett kort ur en vägg, så kommer det pengar.

Jadu mamma Maria, vem faaan har lärt honom det då? Vem klagar på att killen tjatar om prylar, vem klagar på att han shoppar dyra grejer och sen ändå ger honom sitt kontokort? Jo. Du!

Herregud säger jag. Herregud.

[Dagens film är läbbig men ganska dålig: Wolf creek.]

Ett citat värt att fundera på.

2010-11-07T09:34:00.003+01:00

"Det finns problem i livet som inte kan lösas genom att slå ut en vägg. Ändå är det väldigt många som försöker den vägen."

Fredrik Lindström i senaste numret av Sköna hem apropå hans och Henrik Schyfferts krogshow Ljust & fräscht som handlar om inredningshysteri, bostadskarriärer, hemnetknarkande och att så många vill ha obduktionsvita väggar.

[Dagens filmrecension: Scott Pilgrim vs The World.]

Vanedjur.

2010-11-06T20:04:00.003+01:00

Idag har jag varit helt ledig och i stort sett haft hicka sen jag vaknade.

Det ena skulle jag kunna vänja mig vid.

[Dagens recension är en brutalsgåning av The Darjeeling Limited.]

Vad är det för speciellt med en liten italiensk man utan kläder?

2010-11-06T01:53:00.003+01:00

På filmsajten Bigger boat har jag i min lördagskrönika skrivit om just detta, om min fascination för Sylvester Stallone utan kläder.

Du kan läsa den här om du vill.

Så mycket bättre.

2010-11-05T14:42:00.006+01:00

Jag måste erkänna att Så mycket bättre på TV4 är SÅ mycket bättre än allt annat den kanalen någonsin gjort. Herregud vilket snällisprogram!

Imorgon kommer del 3.

[Dagens recension: Resident evil: Afterlife]

Kjøligt.

2010-11-04T09:11:00.003+01:00

Jag sitter och läser på sidan av ett paket Start Hasselnöt.

Förvaringsanvisningen på svenska:
Torrt, ej över normal rumstemperatur.

Förvaringsanvisningen på norska:
Oppbevares tørt og kjølig, godt atskilt fra varer med sterk lukt.

Undrar om det är nåt EU-direktiv som ligger bakom skillnaden eller om det i norska skafferier över lag finns mer specerier med frän, stark lukt?

[Nu är det höstlov och apropå det handlar veckans Tre om en om barn: Läskiga barn på film för att vara mer exakt.]

In the hall of the mountain king.

2010-11-03T12:49:00.003+01:00

Asså, jag vet inte, men är det nån som på riktigt är förvånad över vår kungs beteende?

Okej, det är en skandalbok och den är säkerligen inte skriven för att förminska och försköna honom - eller för att INTE bli en storsäljare - men ändå, jag höjer inte ens på ögonbrynen, jag blir bara trött, igen.

Män med makt och pengar, det är fan inge snyggt folk.

[Dagens film är en gammal goding: Long kiss goodnight.]

När drömmar blir till verklighet och verkligheten blir blaha-blaha.

2010-11-01T20:02:00.004+01:00

När jag var singel fanns det inget som upptog min hjärna mer än tanken på att träffa den rätte.

När jag var arbetslös var det en utopi, en hägring, att få ett fast jobb med månadslön, betald semester och arbetskamrater.

När jag ville bli mamma såg jag barnvagnar överallt, ungar i bylsiga overaller och fulla napphyllor i butiker. Jag tyckte varenda mes, varenda trailer trash-människa, ja, ALLA var föräldar men inte jag. Inte en enda cell i min kropp trodde att jag skulle fixa det. Varför skulle väl JAG kunna bli med barn? Jag? Ingenting var självklart, vem är jag att ta ett mirakel för given, jag vågade inte ens hoppas men när jag kissade på stickan och den visade "JA" så fanns det inget annat. Jag var gravid och jag kände mig som mamma samma sekund som strecket blev blått.

När jag bodde i en hyrd andrahandslägenhet där lägenhetsinnehavaren kunde ringa på när som helst på dygnet alldeles sådär osnyggt packad och ville att jag skulle flytta pronto trots att jag hade kontrakt på ett år så var ett eget boende, en alldeles egen lägenhet med BARA mitt namn på dörren, den stora lyckan specificerad.

När jag var på Roskildefestivalen och försökte tvaga mig så gott jag kunde i svinkallt vatten i unisexduschen drömde jag på nätterna om ett badrum, ett lås, en handdukstorkad torr handduk och en engreppsblandare.

Allt jag drömmer om står i kontrast med verkligheten som den är precis här och nu. Men gamla drömmar blir aldrig gamla sådär som bröd kan bli, eller lax. Gamla drömmar blir antingen uppfyllda och tagna för självklara eller ouppnåeliga med en äcklig stank av bitterhet. Varför är det så?

Jag försöker tänka på det underbara med fungerande varmvatten i kranen, på mitt boende som ingen kan kicka ut mig ifrån, på mina balla barn som kom med en stork med koll och kompass, på mitt jobb som jag behöver och som gör att jag behövs och på att han finns, han som är min pusselbit i världen.

Jag försöker att inte glömma men fan vad det är lätt att bli blasé när man har det bra.

Ett nummer, eller två?

2010-11-01T08:08:00.004+01:00

* 8 stycken snoozeningar i tiominutersintervall med väckningsmusiken Lok står när dom andra faller på högsta volym, det är sånt han jag sover bredvid pysslade med denna morgon. Han som somnar om på två sekunder när han väl tryckt på knappen. Det gör inte jag.

* 18 missade samtal. Så kan det gå när mobilen får ligga i väskan en hel dag, inte utan batteri som jag trodde utan på ljudlöst.

* 16 arbetstimmar till höstlov. Det är inte utan att det pirrar lite i magen idag.

[Dagens recension: Adrien Brody tar över efter Schwarzenegger som den tuffaste killen i djungeln i årets version av Rovdjuret: Predators.]

Nykär?

2010-10-31T22:56:00.006+01:00

En kvällstidning skrev härom dagen att artisten Andreas Kleerup har hittat kärleken igen. För elva månader sedan fick han sonen Vincent med sin före detta flickvän.

– Vi har känt varandra sedan vi var 15, men det var inte förrän i år som kärlek uppstod. Vi har varit ihop sedan maj, säger hans nya kärlek.

Men det är ju alldeles underbart, allt faller liksom på plats nu. Det var alltså DET Kleerup gjorde i i TV4´s morgonsoffa, han försökte ge adjektivet NYKÄR ett ansikte.

Idag är en bra dag...

2010-10-31T14:12:00.006+01:00

...att få sova en timme extra.

...att längta efter att se en Beck-film till frukost, gå ner till videoaffären och hyra en bara för att tre sekunder in i filmen komma på att jag redan sett den.

...att ha sån framförhållning att jag hyrde även den allra nyaste Beck-filmen IFALL jag mot förmodan hade sett den första jag fick för mig att hyra.

...äta amerikanska pannkakor med sirap, banan och jordnötter till frukost.

...att ha batteritorsk på mobilen och inte orka ladda den.

...att ha en helt TOM dag i almanackan och njuta av det eftersom jag ändå har träningsvärk i kroppen efter en helkväll på stan igår som avslutades på Patricia (som så många gånger förut).

[På filmbloggen fortsätter det regna i Woody Allen-recensioner: Kairos röda ros, Allt du skulle vilja veta om sex men varit för skraj att fråga om, Alla säger I love you, Bananas och Hannah och hennes systrar.]

Blandbandsupp-ut-maning.

2010-10-30T15:56:00.005+02:00

På en musikblogg jag följer uppmanas läsarna göra ett eget blandband med hjälp av Spotify och dela med sig till andra.

Jag blir självklart sådär nostalgisk i magen av det här. Blandband, det var det mysigaste som fanns i hela världen både att få och göra när jag var liten. Att fnula ut låtar, få dom i en bra ordning så det blev schysst flow och förhoppningsgsvis få polaren att lyssna och gilla ens egna favoriter.

Temat den här gången är vinter och mörker med en touch av melankoli och konceptet är busenkelt:

* 20 låtar
* Max en låt per artist
* Länka till din lista här och sedär, som i ett huj kommer hösten att kännas mindre kall och ensam. Tillsammans kan vi göra den mysig, full med musik och sköna blandbandslistor.

Häng på du med vettja.

[Min lista hittar du här om du vill ha lite startinspiration.]

Min hjälte.

2010-10-30T15:41:00.002+02:00

Dagens lördagskrönika på Bigger Boat handlar om världens coolaste och världens grönaste man som går genom livet stundtals arg men alltid ensam.

Min hjälte: Hulken.

Fiffi Cronenberg.

2010-10-30T09:24:00.005+02:00

Jag tror att jag har sett alldeles för många filmer av David Cronenberg för att till fullo kunna uppskatta en skaldjursbuffé.

Fyra personer som vid samma bord ska äta inte bara räkor, musslor och annat smågott utan även dissikera en hel hummer och krabba, alltså, vem som helst med filmutrustning hade kunnat ställa ett stativ alldeles bredvid och zoomat lite snyggt så hade det funnits material till hur många slafsiga döda-inkräktare-med-hårt-skal-scener som helst.

Rätt äckligt faktiskt, men gott ändå på nåt vis.

[På filmbloggen är det Woody Allen-tema den här helgen.
Först ut är Alice.]

Det vankas räkor!

2010-10-29T18:16:00.004+02:00

Nångång ibland händer, jag säger inte att det är ofta men det händer att jag är så sjukt trött på MÄN att jag skulle kunna spy.

Män som tränger sig före i matkön på lunchresturangen, män som kör på min kundvagn i matbutiken för att HAN ska fram precis där JAG är, män som försöker köra över mig med sin penis-förlängarbil, män som slevar i sig mat med gaffeln i vänsterhanden och höger armbåge I maten och kallar sin flickvän för hora alldeles för högt i telefon, män som inte orkar bära bort sin lunchbricka för det finns HJON som faktiskt FÅR BETALT att bära andras skit, män som kliar sig på pungen, luktar på handen och drar nåt jävla hö-hö-skämt som ingen med IQ matolja ens skulle förstå.

Nä, skit i idioterna nu, nu är det fredagsmys och det vankas RÄKOR!

[Vill du se sköna skräckfilmer i helgen? Här tipsar jag om tre sevärda Halloween-filmer.]

Vilket gäng!

2010-10-28T21:09:00.003+02:00

Marcus Birro, Eddie Meduza och (lite) Henrik Berggren från Broder Daniel debatterar kärlek. Synd att Eddie är död annars hade dom kunnat bli nya manspanelen i Expressen.

Det gäller att förekomma sin egen klumpighet.

2010-10-28T19:13:00.005+02:00

Imorse tänkte jag om det är nångång jag tappar en färgburk och skvätter ner hela mig så är det säkerligen idag när jag ska gå på pressvisning på lunchen och det är en film jag längtat efter skitlänge och jag vill inte se ut som en lumptant när jag kommer till biografen så jag packade ner ett par extra byxor och åkte till jobbet.

En halvtimme innan jag skulle åka in till stan tappar jag en halvlitersburk vit lackfärg och GIVETVIS går locket upp. Ena byxbenet från låret och ner plus hela ena skon ser ut som dom hamnat mitt i fredagsmyset på hästavelsföreningen.

Så trollade jag fram rena byxor, bytte om, åkte till Kungsgatan och såg CORNELIS.

12 november har filmen premiär och då kommer min recension av filmen.

[Dagens recension är en annan svensk film: Till det som är vackert med Alicia Vikander och Samuel Fröler.]

Lika barn leka bäst.

2010-10-27T16:31:00.003+02:00

Idag hade jag som experiment att försöka leka understimulerad hemmafru.

Jag satte mig i soffan kl 09.00 med fjärrkontrollen i handen och tänkte zappa mig igenom en hel vardags kärring-TV men redan strax efter tio gav jag upp.

Finns det verkligen ingen annan än Malou von Sivers som kan göra det program hon gör? Är hon omtyckt? Jag har ingen aning om vad andra tycker men jag personligen förstår inte grejen alls. Programmet som form och idé skulle definitivt vara tittbart (för mig) utan henne i rutan.

Så jag stängde av och fick lite annat gjort istället. Som att leka leken överstimulerad mångsysslare. Det är en lek jag känner till väl.

[Idag reflekterar jag och två andra filmbloggare om fenomenet Pulp Fiction.]

En dag i sparadiset.

2010-10-26T20:30:00.002+02:00

Det finns ett helt fantastiskt ställe i Stockholm som heter Sparadiset. Det är ett riktigt vattenhål för mig. Det enda riktigt negativa med Sparadiset är dess läge, det ligger mitt i smeten av riktiga Östermalm.

Efter att ha gått Sibyllegatan upp och ner, snavat på inte mindre än SEX oupplockade hundbajsar och fikat med en macka, en latte och 1,5 dl apelsinjuice för det fasila priset av 177 kronor slog det mig: om jag skulle befinna mig på Östermalm en vecka i streck så skulle jag kunna skriva en bok lika tjock som Bibeln, fullskiten av fördomar som visar sig vara sanna.

När jag sitter på fiket så kommer det in en kille i min ålder och vill ha en tårta "med typ passionsfrukt i eller på".
- Menar du passschionstarte? sa tjejen bakom kassan.
"Tarte?" tänkte jag. Vafan kan inte en tårta få heta tårta längre?

Sen kommer den lilla obligatoriska tanten och ska ha en vanlig kaffe med en vanlig ostfralla - tror man.
- Är smörgåsen bredd med Bregott, Lätta eller Becel? frågade tanten.
- Bregott, tror jag, sa tjejen bakom kassan.
- Åååå fyyyy så ohälsosamt! Nej DÅ får det vara! Ge mig en enkel kanelsnäcka istället är du rar.

Jag drack upp min latte och begav mig mot ryggmassagen och den bokade relaxavdelningen som jag hade helt för mig själv en hel timme. Där satt jag i en bubbelpool gjord för sex personer och läste Situation Sthlm. Jag vet inte om den krocken bara är galen eller rent äcklig - men fy SATAN så skönt det var!

Egodag.

2010-10-26T10:04:00.003+02:00

Från och med nu och fram till midnatt ska jag inte tänka på någon annan än mig själv. Jag ska ha en riktig egodag och bara göra sånt JAG vill, JAG längtar efter och behöver.

Jag började med att damma sovrummet.

[Dagens recension handlar om filmen om Facebooks grundare Mark Zuckerberg, en kille jag skulle vilja ta mig ett snack med:
The social network.]

Flickan som finns.

2010-10-25T20:33:00.005+02:00

Alldeles oavsett om det är slumpen eller aktiva val som styr hur livet ter sig så har en liten flicka kommit till jorden som aldrig någonsin sett dagens ljus om jag inte valt att säga "Jag vill inte det här längre, jag vill skiljas" på höstkanten 2001.

Alldeles oavsett hur jobbigt det var då, hur ledsamt och konstigt och knasigt det kändes så kan ingen någonsin säga NU att jag gjorde fel. Att JAG visste redan då att jag gjorde rätt är en sak, att omgivningen kanske inte hängde med i mina tankegångar är en annan.

Mina barn har fått en liten syster och dom är jätteglada både för det och mest hela tiden. Det är det allra viktigaste i allt det här.

Slump eller aktivt, det alldeles skit samma.
Grattis M & H till lilltjejen!

Jag bara dataspelsfunderar lite.

2010-10-25T09:59:00.002+02:00

Det spelas ett strategispel härhemma som heter Stronghold. Jag är inte särskilt intresserad av dataspel men just detta får mig att börja tänka.

I spelet gäller det att bygga upp en stad från scratch, att få infrastrukturen att funka, få invånarna att bli nöjda och glada skattebetalare och det finns ett gäng olika parametrar för att nå dit.

Men hur som helst så får det mig att fundera på hur samhällen fungerar. Förr fanns det en smed i byn och en skräddare och för att smeden och skräddaren skulle ha jobb gällde det att ha tillgång till järn och textilier, således bomull. Nuförtiden finns det Ikea och H&M - ortens skräddare får på sin höjd laga en vinterjacka vart tredje år.

Förr odlade folk sin egen mat eller köpte närproducerat på torget, nu är det billiga inplastade storpack i matbutiker stora som flyghangarer som gäller.

När det gäller stadens invånare och deras behov av lugn och kontemplation så kan man i spelet lösa det på två sätt: antingen bygger man en kyrka eller ett pub med god öl. Där skiljer det sig inte nämnvärt mot verkligheten.

Det intressanta med den här lösningen är att både till kyrkan och till pubar går människor som inte vill vara ensamma. Oavsett om det betyder att man sitter bredvid varandra i en kyrkbänk och lyssnar på en predikan eller om man går till den lokala puben, dricker öl och tjommar med någon vars enda gemensamma nämnare är kärleken till berusning så är det människor som väljer och vill vara tillsammans. Men vilka tittar gemene man lite snett och fundersamt på? Jo, frikyrkomänniskor och kvartersalkisar. Och vad gör dessa människor som tittar snett på andra när dom kommer hem? Nätdejtar och umgås med sina vänner på Facebook. Håller avstånd, månar om sin integritet, orkar inte med och vill inte ha personliga kontakter.

Det här spelet får mig att fundera på hur fantastisk tanken bakom ett samhälle är men hur illa det fungerar nuförtiden. Jag säger inte att allt var toppen på Raskens tid även om folk då åt obesprutad mat, jag säger inte att kollektiven på 70-talet var den perfekta boendeformen, jag känner bara rent instinktivt att väldigt många inte mår bra som vårat samhälle fungerar just nu och jag undrar varför.

[Idag listar jag världens bästa filmslut.]

Magont.

2010-10-24T10:55:00.001+02:00

Går det att ha vinterkräksjukan utan att kräkas?

[Dagens film: Tolken med Nicole Kidman och Sean Penn.]

Det gäller att lyssna på magkänslan.

2010-10-23T16:46:00.003+02:00

Jag klarade det i 72 timmar men nu är det över. Fiffis filmtajm finns inte på Facebook mer.

Jag fixar inte den där sajten, den är inte till för mig och när det tokstrular redan i begynnelsen då är det nånting som säger till mig att jag ska lyssna på magkänslan och då gör jag det.

Tack alla som blev mina FB-vänner. Det värmde att se att ni var så många. Min filmblogg är på plats 15 i Sverige nu (sett till alla film&TV-bloggar) och om den ökar eller minskar pga att jag inte finns på Facebook det struntar jag i.

Nu kan jag andas igen.
Hej då Facebook.

Skeptisk med rätta.

2010-10-22T21:57:00.003+02:00

Nu har jag varit med på Facebook i 48 timmar med min filmblogg.
Så lång tid tog det innan nån jävel försökte hacka sig in på mitt konto och jag fick byta lösenord.

48 timmar.

Vad har jag gett mig in på?

[Nu är det tema starka och svinbra kvinnor på filmbloggen.]

En suck från djupet av mitt färgblandarhjärta.

2010-10-22T18:06:00.002+02:00

Kund: Jag skulle vilja ha inomhuslinoljefärg.
Jag: Vi har inget hemma men vi kan beställa det.
Kund: Beställa?
Jag: Ja.
Kund: Beställa?! HAR ni inte LINOLJEFÄRG?
Jag: Nej. Inte hemma.
Kund: Vad är ni för färgaffär egentligen?
Jag: En färgaffär som absolut kan beställa hem linoljefärg till dig om du vill ha det men vi säljer 99,99% annan färg. En sån färgaffär är vi.
Kund: Dåligt tycker jag.
Jag: Jaha. Men du, det finns andra färgaffärer och flera som är specialiserade på linoljefärger där du kan få burken du behöver direkt.
Kund: Jag har inte bråttom.
Jag: Okej. Vill du beställa en här? Vet du vad du vill ha?
Kund: Ja.
Jag: Vad vill du ha?
Kund: Linoljefärg. Inomhus. Engelskt röd. Det har ni väl i alla fall?
Jag: Vi har inga inomhuslinoljefärger alls.
Kund: Det sa du ju!
Jag: Ja, jag sa att vi kan BESTÄLLA det.
Kund: Vad är det i burken?
Jag: Menar du om färgen är blank eller matt eller så?
Kund: Nej det menar jag inte då hade jag frågat det. Jag menar vad färgen innehåller.
Jag: Jag vet inte det på rak arm, vi säljer så himla lite linoljefärg så jag har ingen koll på det. Men jag kan ringa leverantören om du vill ha svar nu.
Kund: Ja. Gör det. Jag vill veta vad färgen innehåller.

Jag ringer leverantören. Hon som svarar vet inte mer än jag. Jag säger det till kunden.

Kund: Dåligt tycker jag, mycket dåligt.
Jag: Vad är dåligt?
Kund: Att du inte vet exakt innehåll i en färgburk.
Jag: Men vänta lite nu... Jag försökte ta reda på det åt dig men alla som kunde svara på din fråga har gått hem för dagen. Jag berättade just det för dig.
Kund: Det är dåligt av DIG. Det är DU som jobbar i en färgaffär, inte hon i telefonen.
Jag: What?
Kund: DU borde veta vad burken innehåller.
Jag: En burk färg som VI INTE HAR I VÅRAT ORDINARIE SORTIMENT? Menar du det?
Kund: Ja.
Jag: Ska du ha nån färg eller?
Kund: Nejtack. Inte idag. Idag är det fredagsmys.

Tell me about it!

Guldskeden.

2010-10-21T22:15:00.002+02:00

Om jag hade fötts med en guldsked i mun och bajsiga blöjor med snibb lagda på silverfat, hade jag varit den jag är då?

Jag tror inte det.

Även om jag aldrig kommer bli nån så vet jag att det jag blir, det jag gör, det jag åstadkommer är min egen förtjänst. Vill jag köpa mig en guldsked så gör jag det men aldrig i livet att jag stoppar den i munnen på mina barn.

[Morgondagens biopremiär Somewhere är regisserad av en tjej som är född med både guldsked i mun och rätt efternamn i passet.]

Lite plus och lite minus.

2010-10-20T18:12:00.003+02:00

Dagens goda gärning: Hjälpa en släkting måla ett nikotingult tak vitt.
Och spackla väggar.
Och måla lister.
Och några dörrar.

Dagens motvallskärringsgärning: Fiffis filmtajm finns från och med idag på Facebook.

Jag veeeeet, det svider och bär mig emot, men vill du bli min vän därinne blir jag glad - och kanske lite mindre nikotinkladdig om händerna.

[Dagens navelskådning: Tre recensioner om filmen Eternal sunshine of the spotless mind]

Varför är det så ont om Q?

2010-10-19T17:00:00.004+02:00

Allt som händer i mitt liv just nu kretsar kring bokstaven F: färg, firman Fegus, filmbloggen, familjen och finfika.

En sån tur att allt som händer inte börjar på Q.
Då hade det inte hänt mycket.

[Dagens man är en ganska snäll sådan: Stellan Skarsgård i filmen En ganska snäll man.]

Öppningar du minns.

2010-10-18T16:53:00.002+02:00

Precis som ett intro kan få mig att snabbt komma in i en låt kan en öppningsscen i en film få mig att hamna i rätt känsla på bara några sekunder.

Jag tycker Lejonkungen har en av världens bästa öppningsscener. Jag får ståpäls och blir sådär mysigt fuktig i ögonen, vill bara krama Simba och gå på fest med Timon och Pumba.

Här har jag roat mig med att göra en 10-i-topp-lista på världens bästa öppningsscener. Håller du med mig? Har jag glömt nån?

Brodd-dax?

2010-10-18T07:59:00.004+02:00

Jag vet inte om det kan bli svenskare känsla än såhär på mornarna.

Det är kolsvart ute när jag vaknar, det är kallt inne för elementen är fortfarande inställda på sommartid, det är kallt ute fast jag fattar det inte för min hjärna är fortfarande kvar nånstans i slutet av juli, det är isigt på rutorna och fingrarna fryser för självklart har jag inga vantar på mig (vadå vantar, vadå vinter???) och alldeles för tunna kläder överlag. Jag har inte bytt till vinterdäck och känner mig som Stig Blomqvist när jag burnar runt på smågatorna och jag blir trött av att redan nu behöva se julpynt i skyltfönster.

Det är för fan mitten av OKTOBER.
Det är inte vintertid än.

Var köper man broddar förresten?

[Dagens episod av När&Fjärran: Northern Territory i Australien. Finns många fina vattendrag att bada i, det är varmt och kanske kanske kommer man hem i ett stycke. Se filmen och dröm dig bort.]

Lyteskomik.

2010-10-17T19:46:00.003+02:00

Råkade se reprisen av Bonde söker fru och jag vet inte om jag någonsin kommer att repa mig psykiskt.

Har lyteskomik blivit för dokusåpor vad "den lilla svarta" är för modemedvetna?

[I brist på keckiga TV-serier kan du alltid se filmen om John Lennons uppväxt: Nowhere boy.]

Saknar Tilde.

2010-10-17T10:16:00.002+02:00

Jag tittar på morgon-TV på den fjärde kanalen och jag trodde aldrig jag skulle säga det högt men jag saknar Tilde de Paula.

Lördagskrönikan.

2010-10-16T18:52:00.001+02:00

Nu kan du läsa min lördagskrönika om den hemlöse skäggige mannen och filmen Magnolia på sajten Bigger boat.

Ett litet klick här bara så kommer du direkt dit.

Lövhalka.

2010-10-16T09:49:00.003+02:00

I Stockholm finns ett fenomen som kallas lövhalka på spåren.
Det innebär att varje höst blir ett stort OJSAN för tunnelbane-och-pendeltågstrafiken eftersom vi har TRÄD i Sverige, LÖVTRÄD som tappar sina LÖV på hösten. Ett fenomen man kan tycka inte borde vara ett problem då löv är jävligt tunna och tåg stora och tunga, men jo, det är det.

Det jag aldrig trodde jag personligen skulle tycka var ett problem är däremot lövhalka på parkeringen. Men tänk vilket OJSAN det kan bli av kombinationen stor mängd gula halvblöta eklöv, hala gympaskosulor och trötta släpande morgonfötter.

Undrar om den där skylten att vi har kamerabevakad parkering stämmer, att det finns en riktig kamera gömd nånstans, för om det är så så finns det en inspelning som inom en snar framtid kommer ligga på Youtube.

[Dagens recension: The last airbender.]

Lika som bär?

2010-10-15T21:02:00.005+02:00

Visst är dom lika!

Idol-Geir

och doktorn i The human centipede.

Ska vi kasta kniv?

2010-10-15T17:19:00.001+02:00

Jaaaaaaaaaaaa!!!

Är det fredag?

Jaaaaaaaaaaaaaaa!!!

Här är en riktig knivman.

En gråtande arg tjej.

2010-10-14T14:52:00.003+02:00

"Och ibland tänker jag. Om en man hade gjort det mot en annan man vad mannen ifråga just gjorde mot mig. Jävlar vad det hade expoderat. Men det händer sällan. För där finns en överenskommelse: typ inbygd respekt.
Och: Jag är ju bara en tjej."

Nu har jag läst det kanske bäst skrivna blogginlägget någonsin.
Det handlar om gråt, om ilska, om aggressioner och om det komplexa i att i dessa situationer vara just tjej.

Läs här.
Typ NU.

Kaoslösning.

2010-10-14T12:26:00.002+02:00

Det finns dagar då det känns som att det enda kroppen faktiskt behöver är socker. Inte för att det är gott med godis utan som bensin, som energi, som nåt även en duracellkanin behöver suga på ibland för att orka det där lilla extra.

Vad är kaos? Inom naturvetenskapen är kaos inte liktydigt med oordning, utan i stället en benämning på en särskild form av ordning där en liten förändring i begynnelsevillkoren kan orsaka en drastisk förändring vid en senare tidpunkt, allt enligt Wikipedia.

Sex timmar kvar sen ska jag krypa tillbaka in i min grotta, buffa in T, rulla för en stor runt sten för ingången och befinna mig där och bara där tills solen går upp igen. Med eller utan en stor jävla muffins. Jag har inte bestämt mig för muffinsen än men det andra är MIN bästa lösning på jobbkaos.

(Idag är det fram-med-näsdukar-filmer: Tre rediga snyftare.)

Stallone-onsdag.

2010-10-13T11:16:00.004+02:00

Alla som känner mig vet hur mycket jag gillar Sylvester Stallone.

Några av dom som känner mig tycker nog jag är larvig, några fattar grejen, nån enstaka har i svunnen tid (och under grav alkoholkonsumtion) velat tala om för mig vilken looser jag är som gillar just honom och hur fan jag kan kalla mig filmintresserad när jag inte ens kan se skillnaden mellan en stor skådis och en påse lump.

Det är fine. Jag är av åsikten att smaken är som baken, att alla får tycka som dom vill och jag har nånstans vetat att min Stallone någonstans, någongång ska hjälpa mig öppna en dörr som inte bara har svällt och gnisslar när den går upp, det är en dörr jag förlagt nyckeln till.

Men NU, just idag har jag hittat nyckeln!

Idag publiceras min första filmkrönika på filmsajten Bigger boat och vad annat kunde jag skriva om än Sylvester Stallone och hur jag som lite flicka fastnade för en tvärhand hög latino med linne och Hobbex-kniv.

Krönikan kan du läsa här och självklart fortsätter jag min Stallone-onsdag med att recensera First blood på filmbloggen.

Om man ser till...

2010-10-12T20:59:00.002+02:00

...mitt föregående inlägg och samtidigt tittar på Holland - Sverige i fotboll på TV så är det fanimej hugget som stucket vem som ska vinna.

Eller förlora för den delen.

[Kvällens filmtips: Patrik 1,5]

Fulast eller snyggast - vem vinner?

2010-10-12T11:45:00.004+02:00

I kraftsporter där en man tävlar mot en man är det nästan alltid den (rent objektivt) snyggare som vinner.

I kraftsporter där en kvinna tävlar mot en kvinna är det nästan alltid den fulare som står som segrare.

Varför är det så?
Och framförallt, ÄR det så eller är det bara i min hjärna?

[Film-of-the-day: gubbar, vida vyer och cowboyboots
i De skoningslösa.]

TV-måndag.

2010-10-11T11:45:00.002+02:00

Jag tittar sjukt lite på TV. Jag tittar så lite att det ibland känns som att jag inte ens är med i matchen när det pratas om "sånt som hänt".

Fast "sånt som hänt" för mig inte sånt som händer på TV, "sånt som hänt" är viktiga saker, livet och sånt, det är verkligheten och det kanske är där mitt TV-problem ligger.

Hur som helst så har måndagar blivit undantaget som bekräftar min regel. Måndagar har blivit TV-dagar för mig. Jag har hittat två program om passar mig, som är vettiga och underhållande i en skön blandning och det gör mig GLAD. Jag känner mig inte så udda längre. Jag är fortfarande långt från CSI, Grey´s anatomy, tjockissåpor och blonda fruar, ja, det mesta som sänds på reklamfinansierade kanaler, men jag känner mig lite normal som tittar i en TV-tablå och faktiskt blir glad över nåt.

Ikväll tittar jag på Sommarpratarna kl 20 i SVT1 och Felix stör en ingenjör kl 22.40 i TV4.

[Dagens film: oljeriggsskräckisen The rig.]

101010.

2010-10-10T13:02:00.002+02:00

Adolphson & Falks sångtext får stå för dagens visdomsord, idag när vi har ett datum som bara består av ettor och nollor.

Ett noll noll ett noll
vi måste värna om vänskap
undvika bråk.
Ett noll noll ett noll
vi måste tala samma språk.
Ett noll noll ett noll
ta min invit och min utsträckta hand.
Ett noll noll ett noll
vi måste kunna förstå varann.

Jag söker samförstånd
i en tekno-tango.
Två steg fram och ett steg tillbaks
är stegen vi tar.
Och när jag snubblar till,
är du så mjuk och följsam.
Du finner balans i vår datadans,
med kontrollen du har.

Ett noll noll ett noll ...

Dina ord är min lag.
Du är så rak och rättfram,
aldrig lögner som väcker tvivel
och tveksamhet.
Och varje vilsen dag
är du så lugn och förnöjsam.
När jag är svag, ger du mig styrka
och stabilitet.

Ett noll noll ett noll ...

Intellektuellt
ger du mig matchande motstånd.
Du inspirerar och lägger svaren
på rätt nivå.
Du är mitt ständiga stöd
i varje med- och motgång.
Du sätter gränser och ger mig riktning
och mod att gå.

[Dagens filmtips är min 10-i-topp-lista över världens mest romantiska filmkyssar.]

Gräv där du står.

2010-10-09T09:41:00.004+02:00

Jag har bott i huvudstaden i tjugo år nu, det känns som jag har rätt bra koll på stan. I alla fall kändes det så tills igår.

Igår kände jag mig som en turist i mina egna kvarter, det var bara den japanska kameran runt halsen som saknades och den lilla ihopvikbara kartan i bakfickan.

Torget vid Slussen har jag mest passerat till och från Kolingsborg eller springandes till en taxi på småtimmarna men igår på lunchen besökte jag Stockholms stadsmuseum som ligger precis mitt på Slussen och jag måste säga att det är en liten pärla.

Så är du i Stockholm idag och har det lite småtråkigt - besök Stockholms stadsmuseum. Det är lika kontemplativt som att gå in i en kyrka men man slipper allt det andra.

[Dagens film handlar om Henry.]

Det luktar inte solrosor direkt.

2010-10-08T08:35:00.004+02:00

Inatt gällde det att ta tungan rätt i mun. OCH att ha tungan I rätt mun OCH att helst inte ha tungan utanför munnen alls eller munnen öppen ens det allra minsta.

När han jag sover bredvid kommer hem efter en lång kväll på öl-vin-&-whisky-provar-mässa ja då luktar det inte fruktsallad om karln direkt. Inte om luften i sovrummet heller kände jag imorse när jag gick ut och lungorna liksom exploderade av att få syre.

Som grädde på moset lägger han av världens jävla brakare vid halv tre, en sån som gör att ögonen svider och odören liksom sätter sig i tapeterna. Om Bengt Frithiofsson skulle ha recenserat den hade han sagt:
"Det är en fjärt baserad på smakrik sås gjord på sauterad charlottenlök, ett mustigt rött vin från Alsace stampat av små vårtiga barnfötter, tre centiliter av 36 olika whiskeysorter - och med ett pikant inslag av kobebiff. 5 SOLAR."

Själv vaknade han till, fnissade och sa "Jag är Åsa-Nisse! Hahaha!" sen somnade han om.

Det gjorde inte jag.

[Idag recenserar jag min allra första jag-var-på-pressvisningen-film: Pappa på burk. Premiär på bio idag.]

Idag lyckas jag inte riktigt leva i nuet.

2010-10-07T14:28:00.002+02:00

Imorgonärdetfredagimorgonärdetfredagimorgonärdetfredag.

[Dagens totalsågning:
den belgiska svartvita filmen Svinet från 1974]

Det kan vara så att jag är dum i huvudet, men jag trodde att man köpte take-away-kaffe för att spara tid.

2010-10-06T11:13:00.004+02:00

På Wayne´s coffee i Farsta centrum tidigare idag.

Jag: Hej. Jag skulle vilja ha en latte att ta med mig.
Manlig personal: Va?
Jag: En latte tack.
Manlig personal: Va ville du ha?
Jag: Jag kan ta det från början om du vill. Hej. Jag skulle vilja ha en latte att ta med mig.
Manlig personal: Det går inte.
Jag: Va?
Manlig personal: Jag kan inte göra latte.
Jag: Är nånting trasigt?
Manlig personal: Nej. Jag vet inte hur man gör. Men du kan vänta här på annan personal, dom är nånstans, jag vet inte... Det tar nog bara tio minuter. En kvart kanske.
Jag: Vadå?
Manlig personal: Du kan vänta på dom.
Jag: Euhm, nej, det kan jag faktiskt inte. Då struntar jag i det.

[Apropå tidigare inlägg om Borås,
dagens filmtips är tre filmer om svenska städer.]

Ord.

2010-10-05T22:48:00.004+02:00

Undrar varför ordet möte låter långt mycket mer vuxet än det i själva verket är?

Undrar varför ordet kick-off andas mer ren luft och fjällbäck än det mer sanna bakisryamatta på tungan och kollegiehångel.

[Dagens banjotips: Den sista färden.]

Ha-ha-ha-häpp!

2010-10-04T19:21:00.004+02:00

Barnen har bombarderat mig med "roliga historier" från en såndär bok med en skrattande glad ritad gubbe på framsidan som alltid finns i jultidningskatalogerna och som jag alltid köper men aldrig fattar varför.

Fy fan vad roliga historier sällan är roliga. Vem sitter på sin kammare och hittar på dom där långsökta skämten av typen:

Tre pojkar kom in till rektorn. Rektorn frågade den första pojken:
- Vad har du gjort för tokigt?
- Jag har kastat sten i sjön, sa pojken.
- Det var ju inte så farligt. Men du då, vad har du gjort? sa rektorn till den andre pojken.
- Jag har också kastat sten i sjön.
Rektorn vände sig till den tredje pojken och sa:
- Då antar jag att du också kastat sten i sjön?
- Nej, sa pojken, det är jag som är Sten.

Jag blir ju alldeles kär.

2010-10-04T17:20:00.003+02:00

Jag kommer hem från jobbet med en lite skön vardaglig måndagsmolande huvudvärk. Sonen ligger i soffan och tittar på Family guy. Det luktar kaffe.

- Har du druckit kaffe? frågar jag.
- Nej. Jag har GJORT kaffe till dig.
- Har duu??? Vad söt du är!!!
- Du tycker ju om kaffe när du kommer hem.

Kan man bli annat än helt jävla tokkär i den där lille filuren? Att han sedan grabbar tag i pantpåsen och går till affären för att köpa kanelbullar gör inte saken sämre.

Han känner sin mamma.

Eller så är han sjukt sugen på kanelbullar.

Alla dessa specialdagar.

2010-10-04T10:10:00.006+02:00

Idag är det kanelbullens dag.

Är det kanelbullens dag för att kanelbullarna med gemensam kraft och styrka fått igenom ett alldeles eget dygn och således förhöjt sin status i världen?

Är det kanelbullens dag för att svenska handlare vill sälja fler bullar?

Är det kanelbullens dag för att det ska rinna snålvatten på såna som mig som inte borde äta bullar men antagligen kommer göra det ändå just idag för att det är kanelbullens dag, precis som att jag äter en semla när det är fettisdag fast jag egentligen inte är så förtjust i semlor.

Weirdo.

[Dagens film: Snabba cash.]

Med en taxiväst i garderoben.

2010-10-03T10:08:00.005+02:00

Lördagen blev både tur och retur till Borås. En härlig tågresa ner och en mysig bilresa hem.

Det finns någon i min familj som får gåshud och lyckokänslor av marinblå billack och fejkade trädetaljer. Jag kan erkänna att den någon verkligen inte är jag.

Däremot har latmasken i mig skjutit confetti hela natten och kan inte sluta steppa. Automat. Fantastiskt. Automat. Inget mer bilkö-gnissel i kopplingsknäskålen.

Nu ska jag bara hitta mig en urtvättad Taxi Stockholm-väst så är jag kittad till tänderna för att köra en mörkblå gubbräser.

[Dagens överkrop...eeeeuhm...film:
Jake Gyllenhaal i Prince of Persia.]

När & fjärran.

2010-10-02T12:59:00.007+02:00

Jag var fan totalförlamad när klockan ringde 06.30 imorse. Fyrtiofem minuter senare stod jag i handbollshallen med sminkade ögon och flätade flätor och skulle börja dagens värv i cafeteria och sekretariat.

Timmarna gick fort och nu sitter jag på tåget. Jag åker baklänges genom Sverige, ska ända bort till andra sidan för att vara där nån timme och sen förhoppningsvis åka hem igen. Jag skriver förhoppningsvis för jag vet inte med vad. Än.

Jag passerade byhålan nyss. Det tar bara sekunder men hela mitt liv som liten hinner flimra förbi som en film på snabbspolning. Minnen, kompisar, lukter, glassar, grusgångar, lekplatser, jag tror jag känner till varenda kvadratcentimeter av den där byn.

Bredvid mig sitter en kvartett finnar. Dom spelar poker och dricker Koskenkorva Blueberry ur 33 cl-burkar. Dom är sådär klassiskt finskt rödmosiga i ansiktet med höga kindben, ljusblå ögon och tunt blont hår, sådär som fördomarna säger att en urtypisk finsk man ser ut, men då är det alltid någon som säger "meeeeh, det stämmer ju inte" men det gör det faktiskt. Ofta gör det det. Fördomar är inte fördomar utan anledning.

I väskan ligger boken Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. skriven av Niklas Orrenius. Jag ska börja läsa den snart. Snart. Det är många timmar kvar till slutstationen och jag ska blunda lite bara först.

Jag är mitt i Sverige, mitt i ett äventyr. Både nära och alldeles i fjärran.

Dumma mej.

2010-10-01T23:32:00.001+02:00

Idag har jag inte så mycket mer att tillägga än dumma mej.

Pressvisningspremiär.

2010-09-30T13:16:00.003+02:00

Idag var jag på pressvisning för första gången i mitt liv.

Det var lite pirrigt och väldigt intressant att se hur många filmrecensenter som gick upp i ottan för att gå på bio 09.30 och se en film som fått den erbarmeligt dåliga svenska titeln Pappa på burk.

Jag trodde helt ärligt att jag skulle vara ensam. Jag var inte det. Inte riktigt. Men det KÄNDES som det.

Det var jag och min stora latte.
Det var film på stor duk.
Det var tyst.
Ja, det var tyst. Knäpptyst. Inte ett ljud, inte en hostning, så jävla jävla underbart.

Gud vad jag skulle kunna vänja mig vid det här.

[Dagens recension: den iskalla sittliftsrysaren Frozen.]